Fest

Jag är festens stämningsdödare

Att dricka alkohol är sett som standard. De godkända anledningarna till att inte göra det verkar vara om man är gravid eller avhållsam pga religion. Alkoholism verkar vara något som människor inte alls reflekterar över.

Jag tror att människor har en bild av hur en alkoholist ser ut och är. Jag passar inte in i den mallen då jag varken ser ut som en alkoholist eller beter mig som en. Jag gissar att du tänker på en man, 50+, som är smutsig och saknar tänder, som är hemlös och hänger med ”a-lagarna” på specifika platser i den stad där du bor. Här i Göteborg är det bland annat Brunnsparken, Kortedala torg och en bänk vid en gammal kiosk i närheten av Liseberg.

Jag är varken man, 50+, smutsig eller hemlös. Jag saknar inte tänder och jag hänger inte med ”a-laget” på olika platser i stan. Jag är kvinna, strax över 30 med familj, ett hem och en fast anställning.

Det är väldigt sällan jag går på fest eller ens umgås med människor när de dricker alkohol. För mig är det helt enkelt för jobbigt. Men, när det väl händer, då är jag alltid festens stämningsdödare.

Jag blir i stort sett alltid erbjuden alkohol. Jag tackar alltid nej. Det är sällan folk nöjer sig med ett nej till svar på den frågan. De provar att erbjuda mig en annan alkoholhaltig dryck, när inte heller det funkar brukar de gå vidare till att erbjuda mig en dryck med lite mindre alkohol i. Det är där som jag tycker att det räcker, det är där jag tröttnar på att mitt Nej inte accepteras. Det är där jag säger Jag är alkoholist.

Reaktionen på de orden är i stort sett alltid likadan. Ett kort Jaha, sedan stirrar personen ner i marken/golvet och man känner hur obehaget sprider sig till människorna runtomkring.

Det händer ibland, men väldigt sällan, att jag möts av beundran när jag tackar nej. Det gör mig mest förvirrad. En gång var det en kvinna som sa till mig Jag tycker du är så himla cool som inte dricker, så cool vill jag också vara. Sedan tog hon ytterligare en klunk av sin öl. Jag tänker där att det är ju bara att låta bli. Om man inte har ett beroende eller liknande, så är det enkelt att låta bli. Alkohol är trots allt inget som kroppen faktiskt behöver. Det är till och med så att vi mår bättre fysiskt om vi inte dricker alkohol.

Jag tycker ofta det är synd att jag skall behöva döda stämningen på en fest eller vid annat socialt umgänge när jag tackar nej till alkohol. Det skulle vara bekvämare för mig, och andra, om människor kunde acceptera när någon säger Nej. Är det verkligen så svårt?

1 thought on “Jag är festens stämningsdödare

  1. Jag skulle aldrig pressa någon att dricka om dom sa ‘jag dricker inte alkohol’ när jag frågar. Att erbjuda en annan alkoholhaltig dryck kanske kan ses som artighet om man tror att gästen inte gillar det första man bjuder på.

Kommentera