Sova

Att sova, eller inte sova

Jag har haft mer eller mindre problem med sömnen sedan jag var tonåring. När jag var ca 14-15 år började jag få svårt att somna när jag lagt mig, även om jag var trött. Jag upplevde det dock aldrig som något problem; jag somnade till slut och sov nog ungefär så mycket som jag behövde.

Under en period i livet skämtade jag om att min största hobby var att sova, för det är så himla skönt att sova. Lägga sig i en mysig säng med fluffiga kuddar och ett varmt täcke. Kan det bli bättre?

För ca 1,5 år sedan började min sömn bli dålig, på riktigt. Besvären med att somna blev mer märkbara. Istället för att det tog mig någon timme att somna, tog det istället två eller tre timmar. När jag väl somnade så sov jag dock väldigt bra. Men även det blev sämre.

När jag sov ca 3 timmar per natt blev jag sjukskriven. Initialt blev jag sjukskriven på grund av depression, men det visade sig att det egentligen handlade om utmattningssyndrom.

I början av sjukskrivningen sov jag väldigt mycket, varje stund där ingen var beroende av mig så sov jag. Sömnen blev sakta men säkert bättre, för att sedan bli extremt mycket sämre igen. Vid årsskiftet 2016/2017 var jag tillbaka till att sova ungefär 3-4 timmar per natt.

Att inte sova är något som, på sikt, skadar hjärnan fysiskt. Något som påverkas rejält är minnet. I dagsläget upplever jag mitt minne såpass dåligt att jag har svårt att ta mig igenom en instruktionstext. Jag får läsa samma text om och om igen för att förstå vad det står. Jag kan läsa och jag förstår orden, men jag lägger inte det jag just läst på minnet, vilket gör att jag inte förstår det jag läser. Så jag får börja om, igen och igen och igen.

Idag sover jag ganska okej, om jag kommer ihåg att ta min medicin för att kunna sova. Det är inte en sömnmedicin utan en antidepressiv som har bieffekten att man blir trött. Jag tar en väldigt låg dos, några timmar innan jag behöver somna. Jag kan då somna runt 23-tiden utan större problem. Ibland somnar jag innan 23, ibland efter.

Medicinen gör mig inte såpass trött att jag somnar om jag inte faktiskt försöker somna. Om jag skulle stanna uppe skulle jag inte somna på stället. Det krävs att jag faktiskt lägger mig i sängen och försöker somna.

Sticka

En paus för hjärnan

Jag vet inte hur det är att ta det lugnt eller slappna av. Jag vet hur man gör det rent fysiskt, vilar kroppen. Men psykiskt, hur gör man? Jag tycker att min hjärna alltid går på högvarv, i allt jag gör. Jag behöver inte ens göra något, den spinner på ändå.

Det finns vissa aktiviteter jag kan pyssla med, för att så gott jag kan, ge min hjärna en liten paus; pyssel. Jag håller på med handarbete så som sticka och virka, jag broderar, jag gör pärlplattor, jag gör smycken, jag ritar.

När jag pysslar med de grejerna, främst sticka eller virka, så blir det extremt svårt för mig att ta in det som händer i min omgivning. Jag kan inte ”koppla bort” yttre intryck men när jag måste fokusera rejält på något, exempelvis räkna maskor, lägga rätt antal pärlor, sy rätt antal stygn, då kan jag inte ta in omgivningen på samma sätt, det är lite som om det inte får plats.

Om jag är på ett café med en vän, så tar jag in allting som händer runt omkring och jag blir himla trött väldigt fort. Jag kan inte ignorera samtalet som sker vid bordet bredvid, jag kan inte sortera bort vad människan vid disken precis beställde. Jag lägger märke till allt och alla som händer där, och jag kan inte stänga av det.

Sitter jag på exakt samma café med en stickning istället för med en vän, då kan jag inte ta in det som händer runt omkring. Jag försvinner in i min egna lilla värld där allt består av att räkna till 5, typ.

Det blir en ganska skön och behaglig paus för mig. Tiden rinner iväg när jag ”kopplar bort” det som händer runt om. Flera timmar kan kännas som minuter.

Flyttlådor

En dag med choklad

Idag är det 3 år sedan jag förlovade mig med min fantastiska partner Bult. Det firas med choklad och köpepizza, omnom.

Mitt liv är kaos, i vanlig ordning. Av någon anledning så är det alltid en massa saker som händer, det blir aldrig någon riktig paus där jag kan bara vara. Det som händer just nu är dock positiva saker, så jag är ändå ganska nöjd med tillvaron.

Nästa vecka skall jag och lilla familjen flytta. Sedan jag separerade från min dotters pappa har jag försökt få tag i ett boende i området där han bor. Något som visat sig vara nästan omöjligt! Men nu, 3,5 år efter att jag flyttade från området kommer jag nu flytta tillbaka.

Lägenheten är 3 rum och kök, som jag har nu, men den är ca 20 m² mindre än där jag bor nu. Hyran är billigare och hela familjen kommer slippa väldigt mycket pendlande. Dottern kommer ha nära till förskolan, nära till sina vänner, och nära till den andra föräldern, oavsett i vilket hem hon är. Vi ser alla fram emot det!

Jag har även blivit patient på en ny psykiatrisk mottagning i Göteborg. De specialiserar sig på Utmattningssyndrom hos människor med NPF, exempelvis ADHD, som jag har. Jag har fått träffa 4 olika personer på mottagningen; psykolog, läkare, fysioterapeut och arbetsterapeut. Jag har pratat med alla om min situation, de har gjort individuella bedömningar av mig och de skall nu skapa en gemensam bild av min hälsa och ta fram en plan för min rehabilitering.

Jag har även anmält mig till Blogg100, som går ut på att man skall posta minst 1 inlägg i någon av sina sociala kanaler, varje dag i 100 dagar i följd. Jag vet inte om jag kommer klara det, min energi är som ni kanske förstår ganska svajig och jag behöver ibland prioritera annat framför att blogga. Men jag hoppas få ihop 100 inlägg i alla fall.

Det var en liten kort uppdatering från mig, nu är jag helt slut och måste nog vila en stund!

Björnstad av Fredrik Backman

Björnstad

Jag tycker i perioder om att läsa böcker. För tillfället är min koncentrationsförmåga för nedsatt för att jag skall klara mig igenom en hel bok, läs mer om det i mitt blogginlägg kring läsförståelse vid utmattningssyndrom. Lyckligtvis för mig lever vi i en modern tid och en fysisk bok är inte det enda sättet att läsa.

Jag älskar att lyssna på ljudböcker. Det tar mig en hel evighet att lyssna på en hel bok eftersom jag främst lyssnar när jag skall sova, och brukar då somna mitt i, så jag får spola tillbaka en hel massa nästa gång jag skall lyssna.

Hur som helst så har jag fallit stenhårt för böcker av Fredrik Backman. Han bloggar också och vissa av hans texter i bloggen älskar jag att läsa, men det är främst böckerna som borrar sig in i mitt hjärta.

Jag kan verkligen rekommendera En man som heter Ove, Min mormor hälsar och säger förlåt, Britt-Marie var här samt den bok jag lyssnar på just för tillfället; Björnstad.

I boken Björnstad får man följa några ungdomar i deras liv men det som verkligen gjorde att jag fastande var skildringen av en våldtäkt, och hur det påverkade flickan som blev utsatt.

En av alla de saker som tas ifrån flickan den här natten är platsen där hon inte behöver vara rädd. Alla människor har en sådan plats, tills den tas ifrån oss. Den kan aldrig ges tillbaka igen. Maya kommer vara rädd överallt nu.Ur Björnstad av Fredrik Backman

Det hade kunnat vara en beskrivning av när jag själv blev utsatt. Till skillnad från flickan i boken tillhör jag de 70% som reagerar med att inte göra nått. Jag försökte inte komma därifrån, jag slog honom inte, jag skrek inte. Jag frös.

Det är ca 15 år sedan det hände och ändå minns jag underliga detaljer. Jag minns tapeten i rummet, hur det var möblerat, rösterna från vännerna som befann sig i rummet bredvid, hans väsande ord i mitt öra. Tydligast är minnet av vad jag tänkte, där och då; jag måste vara tyst så att ingen undrar vad som händer och kommer in, det skulle bli så pinsamt.

Hon resonerar inte som någon som blivit utsatt för ett brott, hon resonerar som någon som utfört ett: Allt hon kan tänka på är att ingen någonsin ska få veta, att hon måste undanröja alla bevis.Ur Björnstad av Fredrik Backman

Om man vill följa mitt exempel och lyssna på denna bok så är det flera tjänster som streamar ljudböcker och e-böcker som erbjuder en gratis prov perioder. Storytel.se erbjuder alla nya kunder 14 dagar gratis lyssning. Björnstad av Fredrik Backman finns med i deras sortiment, tillsammans med andra böcker han skrivit.

Foto: Linnéa Jonasson/Appendix Fotografi.

Detta inlägg innehåller affiliatelänkar.
Läsförståelse under Utmattningssyndrom

Läsförståelse försvinner vid utmattningssyndrom

Jag har har kunnat läsa sedan lågstadiet. Från den stunden så malde jag igenom böcker under hela grundskolan. I gymnasiet läste jag mindre, det var så mycket annat att hinna med. Men vi hade fortfarande undervisning i Svenska och i prov ingick i stort sett alltid ett stycke med läsförståelse, som jag alltid klarade.

Med tid har jag glidit allt längre ifrån att läsa böcker, jag prioriterar att göra annat på min fritid. Många ligger och läser på kvällen innan de skall sova, det är sövande för många. Själv kan jag fastna i flera timmar, hittar jag en riktigt bra bok bli det svårt för mig att ta en paus i läsandet.

Jag har aldrig läst direkt snabbt, med åldern började jag bli mer och mer rastlös när jag läste en bok, om den inte var riktigt riktigt bra. Senaste året har jag plockat upp läsningen igen men då i form av ljudböcker.

Det är sällan jag läser längre texter numera, det blir främst statusuppdateringar på Facebook, bildtexter på Instagram och liknande. Jag läser hellre korta sammanfattningar framför en hel nyhetsartikel med mera.

När jag ställs inför att läsa en längre text, exempelvis en instruktion eller dokumentation av något, så blir det svårt för mig. Jag kan titta på texten, se bokstäverna, men inte förstå vad det står och vad det betyder. När jag lyckas ta mig igenom 1 rad med text så har jag redan glömt bort den när jag kommer till nästa rad, hela texten tappar sitt sammanhang.

När man behöver spendera 30 minuter, eller mer, för att läsa 1 standard A4 dokument, och ändå inte minns vad man läst, eller inte minns vad man läst, då känner man sig ganska korkad. Osmart. Dum i huvudet. Som en idiot.

Jag vet att det inte är mig det är fel på, jag är inte ointelligent, jag har drabbats av utmattningssyndrom.

Utmattningssyndrom påverkar bland annat arbetsminnet, som är centralt i att komma ihåg och hantera information under en kortare period. Detta kan vara att läsa en instruktion och sedan genomföra uppgiften. När arbetsminnet inte fungerar optimal så ”försvinner” informationen utan att den lagrats i någon annan minnesfunktion.

Det är flera saker som arbetsminnet håller ordning på, förutom läsförståelse, därför är det många intellektuella funktioner som påverkas när arbetsminnet försämras. Det kan bli svårt att förstå vad någon säger, att räkna blir svårare och det blir svårare att lösa problem.

Har man drabbats av utmattningssyndrom är det inte något som kommer vara resten av livet, det blir bättre. Men för stunden, när man är mitt i det, så kan man känna sig ganska korkad när man inte förstår en enkel text.

Trött

Fysiska stressymtom som ingen märker

Att känna stress är inget konstigt, det är en av funktionerna som finns förprogrammerade hos människan. Men när man varit stressad under en längre period så får man fysiska stressymtom. Majoriteten av människor märker av dessa, men har man ADHD kan de gå helt obemärkt förbi.

Den absolut vanligaste fysiska symtomen vid stress är svårigheten att slappna av, komma till ro för att kunna somna på kvällen. Jag tror ingen somnar så fort de lägger huvudet på kudden, men jag tror de flesta somnar inom 1 timme från de att de lagt sig och ”aktivt” försökt somna. Om man då inte kan somna och ligger och vrider och vänder sig i flera timmar lägger man antagligen märke till det. Sker det dessutom flera kvällar i rad gissar jag att man börjar ta sig en funderare på vad det beror på, kanske googlar man ”sömnproblem” och läser information om att det kan bero på stress.

Jag som har ADHD har haft sömnproblem sedan jag var ca 15 år. Att inte somna på kvällen när jag lägger mig är inget underligt. Att jag vrider och vänder på mig i 3-4 timmar innan jag somnar är inget konstigt. Jag registrerar inte att jag haft problem att somna alla kvällar i veckan, för det har varit så i hela mitt vuxna liv.

Andra problem man kan få vid stress är koncentrationssvårigheter, dåligt minne, nedstämdhet och ångest, ont i magen, huvudvärk och hjärtklappning. Man kan även märka av ett ökat behov av koffein, nikotin, alkohol, socker och fett.

Många av de fysiska stressymtomen är samtidigt vanliga symtom av ADHD. Koncentrationssvårigheter, sömnstörning och dåligt minne är de absolut vanligaste problemen när man har ADHD. Människor med ADHD brukar också ha det som kallas samsjuklighet, alltså att man har fler(a) psykiska problem. I mitt fall är det kronisk ångest och depression i perioder. De med ADHD tenderar även att dricka mer kaffe/cola/energidryck än andra då koffeinet piggar upp, då en person med ADHD blir trött fortare än andra.

Det kan gå väldigt lång tid innan en person med ADHD uppmärksammar stressen, därför tillhör de gruppen som löper högre risk för utbrändhet. I mitt fall märkte jag stressen för sent, jag hade redan blivit utbränd. Trots att kroppen skriker att den mår dåligt märker ingen det, just för att de fysiska stressymtomen i många fall är samma som för ADHD.

Jag reflekterade över stress först när det slog mig att jag börjat tappa en massa hår och att jag, några dagar tidigare, hade lagt min enda hobby på hyllan. Jag hade inte energi nog att ge min enda fisk någon mat, så han fick flytta.

För att få bukt med detta, på bästa sätt, på en arbetsplats eller i skolan kan extra ”styrning” vara bra. Se till att en person inte tar på sig för mycket och utnyttja absolut inte denna ”stresstålighet”! Jag tror även att man skall trycka på stoppknappen om man, varje dag, får ett svar som innehåller ordet ”trött” när man frågar hur hen mår.

Öppet kontorslandskap

Fällan i ett öppet kontorslandskap

Många företag stoltserar med sina lokaler när de söker ny personal. Jag har läst flera jobbannonser där de skriver om att de har ett öppet kontorslandskap med mycket ljus, nära kontakt till kollegor och en skön stämning. Det finns även arbetsplatser där man som anställd inte har en fast arbetsstation, man tar sin laptop och sätter sig där det finns en ledig plats.

Ett öppet kontorslandskap har många fördelar, men för någon som mig, med ADHD, är nackdelarna desto fler.

Det finns klara fördelar med ett öppet kontorslandskap om man arbetar i team och har daglig kontakt med sina närmsta kollegor. Det blir enklare att kommunicera och man kan ta snabba frågor utan att behöva flytta sig.

För någon med koncentrationssvårigheter, det vanligaste problemet vid ADHD, så blir arbetsdagen högljud och upphackad på ett sätt som andra kan ha svårt att förstå.

Jag kan såklart bara utgå ifrån mig själv, så det jag skriver är inte något som gäller för alla med ADHD, men jag tror många kan relatera.

På alla mina fasta anställningar har det varit ett öppet kontorslandskap. Det som mina kollegor och chefer tyckt är ett trevligt klimat har för mig blivit ett störande moment. På grund av min ADHD kan jag inte filtrera intrycken från omgivningen. Jag hör alla ord, jag registrerar alla rörelser. Även om jag inte aktivt lyssnar eller tittar på det som händer runt omkring så registrerar min hjärna det, bearbetar det innan det hamnar i facket med allt som är irrelevant.

Denna avsaknad av filter är en enorm energitjuv samtidigt som det orsakar väldigt många avbrott i arbetsdagen.

Så fort jag släpper mitt arbete med blicken, så är det ute ur min tankeverksamhet. När det efter ett par sekunder får min uppmärksamhet igen har jag glömt bort vad jag höll på med. Att hitta tillbaka till uppgiften kan ta sekunder, ibland minuter. Då sker ofta nästa avbrott i form av en kollega som går förbi, bordsgrannen frågar om man vill ha kaffe eller någon får ett SMS.

Dessa ständiga avbrott i arbetet, samtidigt som tröttheten ökar, kan göra vem som helst stressad.

En sån enkel sak som ett öppet kontorslandskap kan faktiskt göra att någon blir stressad. Om man inte åtgärdar stressen kan jag nästan garantera att man sätter sig på tåget med slutstation Utmattningssyndrom.

Finns möjligheten, ge de anställda som önskar eget kontor ett eget kontor. Det kan förebygga stress, något alla vinner på.