Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom – tänk efter före!

Nu har jag varit sjukskriven för utmattningssyndrom i ca 1 år. Under den här tiden har har lärt mig mycket om mig själv, och fått upp ögonen för sånt som borde varit självklarheter, men som av någon anledning ändå inte var det.

I september 2016 påbörjade jag min rehabilitering för att komma tillbaka till arbetet. Det gick bra, i 2,5 månad. Sedan gick det åt fanders. Det hände grejer där jag inte hade någon möjlighet att påverka, men det orsakade stress och ångest och jag började må sämre.

I skrivande stund mår jag inte ett dugg bättre än när jag blev sjukskriven. Jag kan till och med påstå att jag mår sämre. Skillnaden mellan nu och 1 år sedan är att jag vet varför, och just därför ökar inte min ångest som den gjort tidigare.

Att bli utbränd är inget ovanligt, tyvärr. Få verkar veta vad det faktiskt innebär för den som drabbas, och vad det är som händer. Det kan förebyggas och är man uppmärksam på signalerna så kan man stoppa den som är på väg in i väggen innan hen kraschar.

För någon med ADHD, som jag själv, blir det lite mer problematiskt. Utmattningssyndrom och ADHD har i stort sett identiska symtom, men orsaken skiljer sig. En person med ADHD löper större risk att drabbas av utmattning och även om alla signalerna finns där så missas de lätt, just för att man har ADHD.

Jag kommer skriva mer om just utmattningssyndrom i kombination med ADHD i fler, kommande inlägg. Så håll ögonen öppna!

Kommentera